Mer pengar är inte alltid rätt lösning

Ofta får vi som politiker höra att vi borde skjuta till mer pengar för att förbättra verksamheterna. Socialdemokraterna i Öckerö kommun har exv. föreslagit skattehöjning nu i åtta år just av den anledningen. SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) har i en undersökning att det inte finns någon direkt koppling till att man betalar mer för en verksamhet och kvalitén.

Ett område som detta är speciellt tydligt i är skolan. Inte minst lärarfacken drivs av denna tes. Då ska väl sägas att vad man egentligen vill är att de pengarna ska atsas på fler tjänster för att deras medlemmar ska ha ett större utbud på arbeten. När det gäller kvalitén i skolan påstår SKL att detta mest beror på kvalitén i undervisningen, dvs. hur varje lärare bedriver sin undervisning och inte antalet lärare.

Tidningen Dagens Samhälle gör varje år en undersökning om KBP (kostnaden per betygspoäng). Detta är för mig en betydligt bättre jämförelse än när man bara jämför hur mycket varje kommun satsar på skolan. Dagens Samhälle har dessutom räknat bort lokalkostnaden, vilket är ganska självklart eftersom höga hyror knappast renderar bättre kvalité.

I en artikel, som bifogas nedan, med anledning av undersökningen visar man också på exempel där en kommun kraftigt ökat kostnaderna i skolan men samtidigt har betygen rasat. Det finns all anledning för oss att vi har ett fortsatt fokus på kvalitén i undervisningen istället för att slentrianmässigt ge mer pengar och tro att det hjälper.

Rättvik låter skolans kostnad explodera

Författare: Åse Lo Skarsgård
I Rättvik har grundskolans kostnader rusat i höjden och betygen rasat. I Hagfors är det tvärtom. Här har kostnaderna minskat och betygen ökat.

På fem år har kostnaden per betygspoäng (KPB) ökat med nästan 70 procent i Rättviks grundskolor. Det är mer än i någon annan svensk kommun. Samtidigt som kostnaden per grundskolelev ökat har niornas slutbetyg sjunkit.
I andra ändan av 2010 års KPB-lista ligger Hagfors. Förvaltningschef Björn Dahlin har en enkel förklaring till att KPB inte ökat där.
-Vi ska använda de pengar vi har – och inte pengar som vi inte har.
Hagfors kommun ligger på en ganska normal kostnadsnivå och det gör även grundskolan där. Politikerna har bestämt sig för att kommunens kostnader inte ska överstiga standardkostnaden för olika verksamheter.
I Rättvik spenderas även pengar man inte har. Kommunens totala kostnader överstiger skatteintäkter och statsbidrag med 3 procent (2009).
-Kommunen har uttalat att våra byskolor ska vara kvar – kosta vad det kosta vill, säger förvaltningschef Lars Kratz.
Hur få eleverna än blir ska byskolorna aldrig ha färre än fyra tjänster. Kommunen har många små byar och byskolorna är ett viktigt skäl för folk att flytta till Rättvik. Därför måste de få vara kvar, menar politikerna.
Ett par tre skolor är så små att minimigarantin trätt i kraft. Dessutom finns det en liten högstadieskola fyra mil norr om huvudorten som kostar väldigt mycket.
Annette Riesbeck (C) har just efterträtt partikamraten Jonny Jones som kommunalråd. Hon ser ingen anledning att lägga ner några byskolor.
-Det är viktigt för oss med byskolorna, så det kommer vi att hålla fast vid, säger Annette Riesbeck.
Både Rättvik och Hagfors lider av minskande elevunderlag. Det gör att kostnader för skolskjuts och andra funktioner slås ut på allt färre elever.
-Det gäller att man är på tårna och minskar kostnaderna i samma takt som antalet elever minskar. Vi har lyckats väldigt bra med det, säger Björn Dahlin i Hagfors.
I Rättvik har lärartätheten höjts under perioden, men från en relativt låg nivå. Elevassistenter har ersatts med utbildade lärare. Till det kommer en stor satsning på informations- och kommunikationsteknik (IKT) som politikerna hoppas ska ge långsiktigt bättre betyg.
Politikernas mål är att niornas betygssnitt ska öka till 230 poäng. Men satsningarna har inte satt några spår i niornas betyg ännu. Betygssnittet har sjunkit och det har också bidragit till att kostnaden per betygspoäng ökat.
När niorna inte är så många kan betygssnittet fluktuera från år till år beroende på elevsammansättningen. Men nu har det också skett en annan förändring.
-För första gången i kommunens historia har vi tagit emot ensamkommande flyktingar. För oss blir det en radikal förändring i meritvärde, säger Lars Kratz.
De nykomna eleverna har också bidragit till ökade kostnader för grundskolan.
Men allt sammantaget är Lars Kratz ändå förvånad över kostnadsökningen som är ovanligt stor 2008-2009.
-Den var ny för mig och den är jag konfunderad över, säger Lars Kratz.
I Hagfors har betygen ökat ganska mycket sedan 2005. Det är inte så att ni delar ut glädjebetyg till eleverna som de inte gjort sig förtjänta av?
-Det hoppas jag inte. Vi har medvetet ett ökat fokus på måluppfyllelse, säger förvaltningschef Björn Dahlin.
Åse Lo Skarsgård 08-452 73 26 als@dagenssamhalle.se

Kommentera