Satsning på de mest sjuka äldre

Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har träffat en överenskommelse för 2012 om utveckling av vården och omsorgen om de mest sjuka äldre. Under nästa år avsätts 1,1 miljarder kronor ur statsbudgeten. Medlen är huvudsakligen
prestationsbaserade.

En växande grupp i vårt samhälle är äldre personer med omfattande och sammansatta vård- och omsorgsbehov. För en äldre person med flera diagnoser kan det emellanåt vara svårt att orientera sig mellan de olika vårdkontakterna. Därför krävs en ökad samverkan mellan vård och omsorg kring den äldre och även en förenklad vårdstruktur.

– Alla ska kunna känna sig trygga i att få den vård och omsorg man behöver när man blir äldre. Därför måste vi säkerställa att vården håller en hög kvalitet och förenkla kontakterna med vården, säger socialminister Göran Hägglund.

I överenskommelsen med SKL för 2012 är det särskilt två områden som prioriteras:

– god läkemedelsbehandling för äldre

– en sammanhållen vård och omsorg

Satsningens mål är också att de äldre ska vara delaktiga och ha möjlighet att påverka sin vårdsituation.

– Den äldre ska självklart kunna påverka sin vårdsituation och bli kontinuerligt informerad och tillfrågad om sina önskemål. Detta gäller givetvis också anhöriga om den äldre önskar det. Värdighet, välbefinnande och trygghet ska vara honnörsorden för vården och omsorgen, säger äldreminister Maria Larsson.

Redan 2010 inledde regeringen en långsiktig satsningen på de mest sjuka äldre. Satsningen är unik då såväl regeringen, kommun och landsting deltar i arbetet.

– Stimulansmedel genom denna överenskommelse kommer att bli en ytterligare drivkraft för att förbättra vård och omsorg om äldre. Vården behöver bli bättre på att ge individuell vård och omsorg utifrån den äldres behov, säger Anders Knape, ordförande för SKL.

Den 1 januari 2011 utsågs Eva Nilsson Bågenholm till äldresamordnare för att leda arbetet.

– Äldre personer med omfattande och sammansatta vård- och omsorgsbehov är en växande grupp i vårt samhälle. För sjuka äldre krävs ofta ett mer situationsorienterat arbetssätt där vård och omsorg bedöms utifrån en helhetssyn på den samlade livssituationen. Denna långsiktiga satsning är därför oerhört angelägen, säger Eva Nilsson Bågenholm.

Under mandatperioden satsas närmare 4,3 miljarder kronor på att förbättra vården för de mest sjuka äldre. Överenskommelsen med Sveriges Kommuner och Landsting för 2012 omfattar drygt 1,1 miljarder kronor.

7 kommentarer för “Satsning på de mest sjuka äldre

  1. Ja Folke, att utveckla verksamheten är något som inte alltid möts med hurrarop. Av någon anledning så vill många att det alltid skall vara som det är. Jag kan givetvis inte detaljerna i det som Du skriver om, men jag vet att för att klara framtidens krav och öknngen av antalet äldre så måste vi utveckla våra verksamheter.

  2. Jag har mycket små möjligheter att bedöma varje tillsatt tjänsts berättigande, men det lilla jag sett av hur socialvården fungerar säger mig att det måste finnas vissa grundläggande fel i människosyn, kanske inte så mycket i Öckerö kommun som i större kommuner. Men i Öckerö kommun håller man just nu på med ett stämpelklockesystem för hemvården. Någon smart försäljare av elektroniska pennor har lurat på Öckerö kommun ett antal sådana som ska användas för att kontrollera personalens tid hos varje
    klient. Det betyder att någon högre uppsatt tjänsteman får ägna sin tid , som kostar pengar för skattebetalarna , åt att utvärdera vad dessa pennor kommit till för resultat
    Samtidigt skapar pennorna en viss stress hos personalen
    och minskar den tid som personalen annars kan använda till
    att tala med klienten som man alltid har gjort. Det är bara en liten detalj i kommunal verksamhet men bevisar att någon chef någonstans har för litet att göra och måste hitta på något som motiverar hans tjänsteställning. När Du skrev att Du varit med om att dra in en befattning där någon gått i pension så ver det som musik för mina öron och troligen för många andra väljare

  3. Folke, så resonerar nog inte enbart en politiker utan också de flesta företagsledare. Hade det varit så enkelt som Du påstår att helt enkelt ta bort alla mellanchefer och ersätta dem med personal så hade det gjorts för länge sedan. I vår organisation har vi sedan jag började tagit bort ett antal beslutsled men jag tar tacksamt emot konkreta förslag på vilka chefer som vi skall avskaffa istället för svepande påståenden.

  4. Just så resonerar en politiker – det går inte att ta bort en mellancheftstjänst för han måste leda organisation – vilken organisation är det den han skapat ? Våra mest framgångsrika företag just nu t ex franska Laval har nått
    sin framgång genom att placera om tusentals mellanchefer
    till aktivt arbetande medarbetare och fått en dynamisk
    företagsstruktur som konkurerar ut alla andra organisationer som har haft den gängse hierarkien.
    Kunde man inte omvandla den filosofien till kommunalt tänkesätt i Öckerö kommun ? – Du har börjat lite smått men det går
    att utveckla mycket mer och mycket snabbare- när det gäller kostnaden för en mellanchef så är lönen bara en del
    av kostnaden . Till detta kommer arbetsgivaravgifter och när en chefspost varit igång så tillkommer kostnaden att försörja den avgående med pension utöver den statliga och då har Du en kostned som är dubbelt så hög som den aktuella lönen. Detta är verklighet och inget räknefel. Utöver lönen har kommunen kostnader för kontor m m som för Öckerö kanske är blygsam men för många kommuner är skyhög på grund av placeringen i de allra dyraste fastigheter som finns.

  5. Den här diskussionen har vi haft förut Folke. Jag är definitivt inte den politiker som värnar om att det skall vara fler hövdingar än indianer. Jag har varit med om flera förändringar där vi slagit ihop och rationaliserat vår organisation. I dagarna håller vi på med detta just nu inom Samhällsbyggnad. Jag kan däremot tycka att Du gör det lite väl enkelt när Du rationaliserar bort alla mellanchefer utan urskillnad. Att ta bort kostnaden för dem och ersätta dem med personal fungerar teoretiskt som ett räkneexempel men inte i verkligheten. Chefer och mellanchefer behövs för att leda organisationen, men de skall inte vara fler än nödvändigt. En sakupplysning är också på sin plats. En verksamhetschef i Öckerö kommun tjänar mellan 30 – 40 000 kr per månad. Ingen i Öckerö kommun tjänar 94 000 kr. Det imponerar inte med sådana grova felaktigheter.

  6. När man läser denna artikel flera gånger upptäcker man många fina ord och politiska floskler men inte ett enda
    ord som talar om vad som skall hända praktiskt. Ska denna
    milliard användas till att anställa fler undersköterskor
    så arr dessa i sin tur kan utbilda de yngre i att sköta om
    gamla människor och avhjälpa t ex sådana enkla ting som
    att borsta någon gammal på ryggen när det kliar för mycket
    eller att peta naglarna på någon som inte klarar av detta
    själv.? Nu har inte personalen tid till sådant för cheferna har prioriterat annat som dom tycker är viktigare t ex att anordna konferenser med SPA för sig själva och för underlydande där man pratar och pratar om elementära ting som man kunde avhandla pr telefon. Och så försvinner skattepengar i en aldrig sinande ström och så minskar antalet undersköterskor och andra praktiskt arbetande
    människor och sen är det bara chefer kvar. Är det ett samhälle vi vill ha ? Naturligtvis inte. Men vi har varit
    på den vägen ända sedan 1944, när vi införde skatt vid källan och människor blev så blinda att dom inte längre
    förstår vad skattepengarna tar vägen. En gammal dam på
    Öckerö som varit fiskarhustru och fostrat 10 barn samt
    arbetat de sista åren i hemtjänst har 94000 i pension pr
    år d v s ungefär lika mycket som en mellanchef har i
    månaden . Denna dam betalar 20000 i kommunal- landstings-
    och kyrkoskatt helt i onödan för hon uppfattar att pengar
    som går till skatteverket bara slösas bort och det gör de
    ju om man läser Statistisk årsbok. Hon röstar på Dig och tror att Du ska kunna ändra på ofog som andra politiker ställt till. Jag kan bara se en enda lösning – att ifrägasätta varje onödig utgift i administrationen och att
    öka antalet praktiskt arbetande människor i kommunen. Då
    minskar vi arbetslösheten, flera skattekronor går till
    kommunen – vi kan kräva mera kommunal självbestämmandrätt och därmed minska kostnader .

  7. En komma en milliarder 1 100 000 000 det är vad det kostar att tillsätta 1000 mellanchefer i statliga och kommunala verk. Så många har man tillsatt varje år i sverige under de senastde 50 åren. Eller ska vi anställa 3000 undersköterskor istället för dessa pengar eller ska vi låta
    glädjebolag försämra åldringsvårdenvården och ta hem vinster i aktiebolagsform . Det är valet. Hittills har politiker styrt åt fel håll i nånga år. Vad väljer Du ?

Kommentera