Möte med GRYAAB

Idag träffade vi ledningen för GRYAAB som är ett bolag som ägs av sju kommuner däribland Göteborg. Anledningen till mötet var att vi vill titta på en framtida möjlighet att istället för att ha ett eget reningsverk skicka det till GRYAAB i en ledning.

Vi står inför stora investeringar när det gäller att rena vårt avlopp. Det handlar både om att vi kommer att nå kapacitetstaket eftersom invånarantalet ökar samt att kraven kommer att öka. Ett alternativ till att själva ta hand om avloppet är att låta GRYAAB göra det. För att ta reda på de ekonomiska och tekniska förutsättningarna samt om GRYAAB vill och har möjligheten, är att vi ansöker om detta. Utifrån svaret som vi får kan vi sedan utvärdera vilken väg som är bäst att välja för framtiden.

20 kommentarer för “Möte med GRYAAB

  1. Jag håller med Inger Lycka till med förstudien, och jag vidåller som jag tidigare sagt – gör en enkel förstudie innan du utreder för mycket och spiller en massa pengar. Det finns kompetens som mycket snabbt kan ge dig svaret – pumpa eller behåll våra avloppsreningsverk, en del i vår egen betalda infrastruktur.

  2. Säker inte! Men kanske inte så vanligt när man redan har fungerande anläggningar som räcker till. Viktigt är att förstudien inte sätter avgränsningarna i kommungräns och att projektets intressenter i första hand är VA-abonnenterna (som är de som betalar) samt miljön. Sedan är det bara att hoppas att den oberoende konsulten har möjlighet att hämta in bra kompetens vad det gäller kostnader, krav på anläggningar, riskvärderingar och miljökonsekvenser. Om det efter utredning är aktuellt att göra sig av med marken vid Pinans reningsverk ska prissättningen vara sådan att VA-kollektivet inte förlorar på det. Det är också en risk i sig att göra sig av med mark som kan användas till infrastruktur. Vi har redan idag små möljligheter att till exemepel få plats med komposteringsanläggningar, förpackningsinsamling, bussuppställning och pendelparkering. Sådant behövs om kommunen ska växa. Lycka till med förstudien!

  3. Man kan se det på olika sätt, antingen ser man alla problem eller också gör man en opartisk korrekt utredning med alla fakta och tar ställning utifrån detta. Jag antar att det inte år första gången i historien som en kommun har sitt spillvatten via en sjöledning eller kopplar in sig i en annan kommun.

  4. Förutom att räkan på kostnader på måste man ta hänsyn till skadorna som blir när ledningen läcker (OBS när och inte om, ledningar håller inte fasta schema), den frågan stannar inte vid kommungräns. Störningar som blir om Öckerö kommun ska börja gräva genom områden i Torslanda som redan drabbats av mycket störningar berör också fler än Öckerö kommun. Kostnader för ökade krav kan beräknas först när kraven är specificerade.

  5. Vi kommer att ta ställning till vilket vi skall göra men det det kommer vi att ta ställning till senare.
    Erfarenheten från tidigare utredningar/förstudier talar för att dessa skall göras av en oberoende konsult. Självklart kommer faktainsamling att ske genom befintlig personal och inte minst VA-chefen. Min uppfattning är också att Lisette varit med från början när vi startade upp detta ärendet. Att vi fått vissa fakta till oss utan att behövt betala för dem tycker jag VA-abonnenerna skall vara glada för. För förstudien/utredningen förväntar vi oss dock att få betala för

  6. Arne, jag som kommuninvånare föreslår att du sätter ner klackarna nu!! och beställer en enkel förstudie(enligt ABK 09). Gör det som en direktupphandling inom ramen för LOU. Då kan du få ett underlag mycket snart. Kanske innan semestern. Med utgångspunkt från resultatet kan du forsätta förhandlingarna eller ha modet att lägga ner utredningsarbetet innan kostnaderna sticker i höjden.

    Kommunens VA tjänstemän kan snabbt skriva en väl anpassad ärendemening eligt ABK 09.

    Vad tycker du om mitt förslag, Arne? (Kommuninvånare får väl komma med förslag till politikerna?)

    Att arbeta med gratiskonsulting och en tänkt avloppsreningsleverantör (GRYAAB), som beräknar kostnader gratis tycker jag är principiellt fel. Detta har inget med konsultens eller GRYAAB´s kompetens att göra.

    Man skall betala för sig då har man den lagliga rätten till utfört arbete och kan gå vidare enligt tecknade avtal och kräva ansvar om så behövs.

    Själv är jag ingen gratiskonsult utan en engagerad kommuninvånare i en fråga som jag anser mig behärska någorlunda!

  7. Om det är dödfött vet man ju först när man har alla fakta på bordet. En första beräkning på en sjöledning gjord av utomstående konsulter, kostnadsfritt, visar dock att det finns förutsättningar att räkna hem projektet. Detta gör att vi känner att det är bra om vi får en ordentlig genomlysning med alla fakta på bordet. Dessutom beräknar nu också GRYAAB våra kostnader för att koppla in oss, också kostnadsfritt.

  8. Bäste Arne, det enda skälet (orsaken) till att jag kommenterar frågan om pumpning eller ej, är att jag vill att våra politiker håller i våra skattepengar och inte satsar dem på projekt som är omöjliga att “räkna hem” dvs. “dödfödda projekt”. Om du så gärna vill, låt en helt oberoende konsult göra en enkel förstudie innan du drar på för mycket.
    Och ett tips, hör först av dig till miljömyndigheterna och fråga om kommunen över huvud taget får tillstånd att lägga en sjöförlagd tryckledning med så stort flöde som från Pinans avloppsreningsverk. Detta är viktigt!

    Avslutningsvis jag för inte fram mina åsikter kommentarer för att sätta käppar i hjulet för dig, jag vill bara som kommuninvånare med den erfarenhet, som jag besitter, hjälpa dig på traven i en fråga som kan var svår att förstå för en lekman. Dessutom är mina råd gratis!

  9. Som jag tidigare sagt så tycker jag att det är helt rätt att i god tid och i god ordning utreda alternativ till att ha ett eget reningsverk. Att redan nu börja spekulera i olika kostnader anser jag inte vara relevant. Det handlar om att ta fram konsekvenser och kostnader och jämföra fördelar med nackdelar. Om man skall kunna göra det på ett korrekt sätt måste man också ha ett underlag som man vet att man kan lita på.

    Jag förstår att Du av olika orsaker inte vill att vi skall ta ett beslut att byta reningsverket mot att koppla in oss på GRYAAB men i detta fallet måste vi ta fram korrekta och opartiska fakta och utifrån detta ta ett beslut som är bra för framtiden.

  10. Arne, det Inger nämner tycker jag ni skall ta fasta på. Tala exempelvis med andra Bohus kommuner som har erfarenhet av sjöledningar. Man kan ju konstatera, att Pinans reningsverk skulle slå i kapacitetstaket inom 15 20 år är inte sannolikt. Det enkla skälet är att en stor del av människorna vars bostäder är kopplade till Pinans avloppsreningsverk är pendlare. På ren svenska “de skiter på sina arbeten” och belastar inte Pinans reningsverk under veckorna. Pinans avloppsreningsverk har stora bassängvolymer, som med modern teknologi går att omdisponera och få ett modernt reningsverk till en kostnad på mellan 20-25 miljoner som vida understiger investering för pumpning till Ryaverket. Ett från grunden helt nytt reningsverk för 20 000 pe kostar idag erfarenhetsmässigt 60-70 miljoner. Att bygga överföringsledningar ledningar på land, sanering av tomten där reningsverket har legat, omdragning av ledningar på Hönö, pumpstation som skall pumpa till Ryaverket och eventuell bräddvattenrening beroende på vad miljödomstolen säger rymms inte inom varken bedömd renoveringssumma eller nybyggnadssumma. Gör inte en omfattande utredning på ett projekt som inte går att långsiktigt räkna hem.Håll i våra pengar. Om det är det andra skäl än kapacitestaket exempelvis att ett företag vill åt marken har du inte svarat på.

  11. Eller så kan du konstatera att det vore bra att samarbeta mer med grannkommuner. Privat näringsliv är jätteviktigt, men en del frågor är kommunala angelägenheter. Detta kan vara extra viktigt för så här små kommuner, om vi vill fortsätta vara egna. Dessutom understryker EU:s vattendirektiv att vattenfrågor inte följer kommungränser utan kräver samordning och samarbete.

  12. Kan väl bara konstatera att även om man anser att man är tidig så kan man alltid vara tidigare.

  13. Jag hoppas det blir en tydlig utredning som visar vad delägarskap i Gryaab och byggnation av ledningar och pumpstagion kostar i jämförelse med vad utbyggnad av egen anläggning om 20 år kostar. Det är viktit med öppenhet eftersom VA-verksamheten är helt och hållet taxefinansierad och inte får belasta eller stödja annan budget. Det är också viktigt att veta om de ökade kraven kommer att ställas på anläggningen eller om det blir på de verksamhetsutövare som är anslutana till den, liksom att det blir en hållbar lösning. Som VA-ingenjör kan jag se fördelar med ett fåtal stora anläggningar, men också stora risker vid haverier på dem. Vi skulle tillexempel få en stor trycksatt ledning med orenat avlopp tvärs över Björkö-fjorden. Som alla i kommunen lärt sig går sjö-ledningar sönder ibland. Orenat avlopp från tusentals människor pumpas då ut i fjorden, detta kan jämföras med att avlopp från fritidsbåtars toaletter som används betydligt mer sparsamt än hemmens är så hälo- och miljöfarligt att det inte får släppas till havs. Förutom stora hälso- och miljöskador skulle det skada turistnäringen. Du skiver Arne att du vill vara ute i god tid, men då undrar jag varför inte detta utreddes i samband med de stora VA-ledningsjobb som nu håller på att avslutas längs med väg 155? Att gräva upp den sträckan igen när vägen är klar kommer att blir dyrt och orsaka stora störningar, som drabbar bland annat öbor och verksamhetsutövare. Om det är aktuellt med ledning längs Hjuviksvägen är det en väldigt svår-arbetad sträcka, en av de få infarter till Göteborg där man inte lyckats få till en bussfil. Kan det vara någon annar orsak som dykt upp? Kan det blomstrande företaget som nyligen byggt en stor anläggning brevid Pinans reningsverk ogilla sin granne, eller vara intresserade av marken? I så fall får inte VA-taxan bekosta deras önskemål.

  14. Efter några vändor har jag fått svar på mina frågor. Jag förstår naturligtvis att man skall granska olika alternativ och vara ute i god tid.

  15. Ibland känns det lite märkligt måste jag säga. Ibland får jag höra att vi inte har visioner och att vi alltid är sent ute. I detta fallet tittar vi på en framtida lösning och skall utreda vad det har för konsekvenser för kommunen. Vi pratar om något som, om det skall genomföras, kommer att ta många år innan det är klart. I den utredningen kommer vi att titta på bl.a. de ekonomiska konsekvenserna. I dagsläget har vi redan en lista med investeringar på många miljoner kronor som skal göras i befintligt reningsverk. För mig är det märkligt om vi inte tittar på om man kan lösa det på ett annat sätt än med dagens lösning. Jag förstår inte riktigt vad det är som Du menar är faran i detta.

  16. Kan det verkligen vara så att politiker från vår kommun redan 2012 sitter och förhandlar med GRYAAB´s ledning och spiller dyrbar tid på förhandlingar om ett avtal som ligger 15 -20 år framåt i tiden. Ni måste väl ändå ha något konkret och kortsiktigare mål i kikaren.

  17. Med tanke på detta och på de investeringar som vi står inför i framtiden tror jag inte att vi att vi kan vara för tidigt ute.

  18. Om du på allvar tror att kapacitetstaket nås om 15 -20 år tycker jag att det är väl tidigt att börja förhandla redan nu, såvida det inte är andra orsaker, som att komma åt marken för andra ändamål än avloppsrening, som ligger bakom de tidiga förhandlingarna.

    Thomas Andersson

  19. Jag pratar om framtiden. Vi vet att vi kommer att nå kapacitetstaket eftersom vi hela tiden ökar invånarantalet. Sedan tror jag att det ligger säkert 15 – 20 år fram i tiden men desto bättre att vi är tidigt ute.

    När det gäller ökade krav så har det hela tiden varit så att de ökat. Även om det idag inte inte finns någon indikation så kan vi vara övertygade om att kraven på rening kommer att öka.

    Jag tycker alltså att det är mycket bättre att vi är tidigt ute innan vi är i närheten av kapacitetstaket eller att vi står inför stora ombyggnader för att möta ökade krav. Då kan vi utreda detta i god ordning istället för att behöva agera i brådska.

  20. Hönö avloppsreningsverk är dimensionerat för 14000 pe.Den faktiska belstningen är ca. 7000 pe med avseende på BOD, fosfor och kväve. Således med en inflyttning av 100 personer per är tar det 70 år innan reningsverket kapacitetsmässigt slår i “taket”. Generellt – med dagens moderna teknik inom avloppsrening kan omoderna processdelar enkelt ersättas med nya som sannolikt ger kosnadsbesparingar vad gäller drift och underhåll. Att lägga sjöledning och pumpa till Ryaverket är inte gratis!

    Thomas Andersson med många år i VA branschen

Kommentera