S undviker forskning i den egna politiken

Bilden är entydig i den forskning som finns kring jobbskatteavdraget – sysselsättningen ökar. När Socialdemokraterna nu använder forskningen som argument för att kritisera regeringens politik men helt bortser från den när den egna politiken utformas är inte trovärdigt. Det skriver finansminister Anders Borg och Anna Kinberg Batra, ordförande i finansutskottet.

Alliansen har sedan 2006 hållit ett högt reformtempo. Först finanskrisen och sedan skuldkrisen har ställt höga krav på ekonomiskt ansvarstagande. Samtidigt har det varit nödvändigt att återupprätta arbetslinjen för att pressa tillbaka det stora utanförskap som Socialdemokraterna lämnade efter sig.

När vi nu blickar framåt för att möta bland annat problemen med hög ungdomsarbetslöshet och bristande integration är det viktigt med en seriös utvärdering av politiken och en granskning av oppositionens alternativ.

För att stärka arbetslinjen och möta nedgången i ekonomin har regeringen bedrivit en aktiv politik. Jobbskatteavdraget, rut och rot, reformer i sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen, nystartsjobb, instegsjobb, halverade socialavgifter för unga, höjd nedre skiktgräns för den statliga inkomstskatten och halverad restaurangmoms är alla åtgärder som syftat till att öka utbudet och efterfrågan på arbetskraft.

I arbetet med att nu hitta fler vägar till full sysselsättning är utvärderingar av nationella och internationella bedömare en viktig del. Särskilt viktigt är att hitta fler lösningar för att få unga och utrikesfödda i jobb. Den omfattande reformagendan, det drastiska efterfrågefallet under krisen och den korta tid som gått sedan flera av reformernas införande gör att genomslaget än så länge bara delvis går att mäta.

Jobbskatteavdraget är en av de mest genomlysta skattereformer som har genomförts i Sverige. Utvärderingar från bland annat Riksrevisionen, Konjunkturinstitutet och Finanspolitiska rådet bedömer jobbskatteavdragets sysselsättningseffekter som stora. Nyligen genomförde Finansdepartementet på riksdagens uppdrag en utvärdering av jobbskatteavdraget där det tydligt framgår att jobbskatteavdraget har effekter i linje med regeringens tidigare bedömningar.

Jobbskatteavdragets effekter är därmed väl belagda och argument emot får mer betraktas som en vilja att höja skatten än att seriöst lyssna till ekonomisk forskning. Jobbpolitiken i dess helhet har utvärderats av institutioner som OECD, IMF, Finanspolitiska rådet och Konjunkturinstitutet. Bilden är entydig, regeringens politik ökar sysselsättningen och minskar jämviktsarbetslösheten. Konjunkturinstitutet bedömer att regeringens reformer på sikt ökar sysselsättningen med 160 000 personer.

I forskningen finns också kritik mot regeringens politik. I huvudsak vilar den på tre ben: Politiken borde vara mer expansiv och ha mindre säkerhetsmarginaler, större skattelättnader borde riktas till dem som är mest produktiva och skattesystemet borde vara mer enhetligt. Från ett politiskt perspektiv är dock bilden mer komplicerad. Att ta ner säkerhetsmarginalerna när mörka moln präglar konjunkturhimmelen är inte ansvarsfullt. Vi ska kunna upprätthålla kvaliteten i skola, sjukvård och omsorg oavsett svängningar i konjunkturen. Att avskaffa värnskatten skulle innebära stora skattelättnader för dem som tjänar mest men inte ge något alls till människor med normala inkomster. Större enhetlighet i skattesystemet skulle göra det svårare att rikta insatser mot grupper med svag ställning på arbetsmarknaden. Därmed är det inte alltid önskvärt att göra praktik av teorin.

Att däremot göra som Socialdemokraterna och bara använda forskningen för att kritisera regeringen och helt bortse ifrån den när den egna politiken utformas är inte trovärdigt. Trots stor enighet kring jobbskatteavdragets effekter motsatte sig Socialdemokraterna varje steg. Rut-avdraget är enligt Konjunkturinstitutet den mest kostnadseffektiva jobbreformen som dessutom varaktigt ökar sysselsättningen men samtidigt en skattelättnad som Socialdemokraterna varit angelägna om att ta bort.

Socialdemokraternas föreslagna avtrappning av jobbskatteavdraget är så skadlig för ekonomin att om den genomfördes så skulle statens intäkter minska trots att det handlar om en skattehöjning, enligt en tidigare SNS-rapport.

I sin iver att kritisera regeringen är Socialdemokraterna snabba med att dra slutsatser. Till exempel pågår just nu ett utvärderingsarbete av den halverade socialavgiften för unga. Även om det finns kritik mot reformen så är det inte liktydigt med att Socialdemokraternas riktade skattehöjningar med 16 miljarder mot ungas anställningsmöjligheter skulle vara utan stora konsekvenser för jobben.

Socialdemokraterna och de andra oppositionspartierna har en lång resa framför sig för att få ordning på sin ekonomiska politik. Att sila mygg och svälja kameler från den ekonomiska forskningen är inte ett trovärdigt första steg.

ANDERS BORG (M)

finansminister

ANNA KINBERG BATRA (M)

ordförande i Finansutskottet

3 kommentarer för “S undviker forskning i den egna politiken

  1. Du har rätt. Jobskatteavdraget är bra för alla arbetande men för krångligt att förstå för gemene man. Psykologiskt vore det bättre om man kunde använda en slogan som t ex –
    FRIHET FÖR DE FÖRSTA 100 000 AV ÅRSINKOMSTEN. Det skulle
    folk förstå och rösta på det parti som var villigt att ta det djärva steget och det är 2 millioner svenskar som inte
    tjänar mer på ett helt år – mest ungdomar men även äldre.
    När det gäller att tillämpa denna skattefrihet så finns det
    säker statistik från Island från förra krisen då man bestämde sig för att slopa skatten för de första 6500 kr pr
    månad som en Islänning tjänade d v s man skattebefriade
    78000 pr år. Efter 2 år hade arbetsllösheten sjunkit från
    7 procent till nära noll. Flera länder är inne på samma
    tankar Slovakien, Slovenien , England, Irland och något till. Saudarabien har ingen skatt på arbete och heller
    ingen arbetdslöshet och världens bästa ekonomi. Räcker
    bevisen ? Jag har hållit på i trettio år och försökt få
    gehör för denna tanke hos Skatteutskottet men det ser ut att gå trögt – så frågan är tydligen inte populär hos
    politiker. En två millioner väljare väntar på att något
    ska hända.

  2. Jag förstår inte riktigt hurcDu kan få jobbskatteavdraget, som är skattesänkningar, till socialdemokratisk högskattepolitik. När det gäller Din lösning på problemet så kan man ju fundera på varför ingen regering i Europa har infört detta när det ger sådana fantastiska effekter.

  3. Rut och Rot och Job sk avdrag är nog bra när man vill föra
    en politik som bara är en fortsättgning på den Socialdemokratiska högskattepolitiken d v s en ständig ökning av skattebetalda tjänstemän som ska dra in mesta möjliga pengar från den arbetande befolkningens intjänade
    överskott för att sedan dela ut till medborgarna i olika former som fordrar byråkrati som Rut och Rot.
    Tänk om något parti vågade ta det enklaste av alla vägar bort från kriser och säga så här :
    Vi skattebefriar alla som arbetar från de första hundra
    tusen kronorna man tjänar om året – både anställda och egna företagare – och följa grundlagens andemening.
    Om två år skulle det inte finnas en enda arbetslös i Sverige
    – ett fåtal som utnyttjade socialen – övriga skatter som
    moms m m kunde behållas . Näringslivet skulle blomstra som alldrig förr och företagen skulle flytta hem igen och man kunde skärpa kontrollen av företagen utan protester och få in motsvarande skatt den vägen. Hela EU skulle följa vårt exempel och vi skulle få lika bra ekonomi som Saudarabien
    och ta bort hela vår statsskuld – förkorta arbetstid – ge
    bättre service till medborgarna och leva längre lyckligare på Jorden.
    Är denna åtgärd för enkel för nutida politiker ?
    Den härstammar från 1930 när Gunnar Westin Silverstolpe
    var nationalekonom och hade en elev som hette Bertil Ohlin.
    Dom var för tråkiga att höra på men båda hade säkert rätt
    när dom försökte förenkla ekonomiskt tänkande.
    Myrdal och efterföljare krånglade till det och fick större
    förtroende hos väljarna . – och där är vi nu med ett
    skatteverk som är helt teoretiserat och lever i sin egen värld med Rot och Rut som yttersta konsekvens av krångel.

Kommentera