Löfven måste lämna besked om skatterna

Under Socialdemokraternas kongress i Göteborg står det nu klart att Stefan Löfven vill höja skatterna mer än båda sina föregångare, Mona Sahlin och Håkan Juholt. Löfven föreslår höjda skatter på bland annat jobb och företagande med drygt 30 miljarder kronor, skriver Kent Persson och Henrik von Sydow i dagens Expressen.

Utöver detta har flera tunga företrädare som kommunalråd och S-kvinnors ordförande, tillsammans med flera partidistrikt, även förespråkat höjda inkomstskatter.

Med alliansregeringens skattesänkningar har de allra flesta heltidsarbetande fått över 1000 kronor mer i plånboken varje månad. 75 procent av de heltidsarbetande har fått behålla 1500 kronor mer i månaden och de fyra jobbskatteavdragen har inneburit viktiga tillskott i vardagsekonomin för människor runtom i hela Sverige. Pensionärerna har fått sänkt skatt fyra gånger och vi har tillsammans med de andra allianspartierna även gjort särskilda satsningar för att stärka barnfamiljernas ekonomi.

Vid varje tillfälle som Alliansen sänkt skatten för låg- och medelinkomsttagare har Socialdemokraterna försökt stoppa reformer som gör arbete mer lönsamt och de har kritiserat skattesänkningarna i högt tonläge.

Stefan Löfven har meddelat att han accepterar de hittills genomförda jobbskatteavdragen, men det är svårt att förhålla sig till löftet då han inte meddelat med vem och hur han vill genomföra samt finansiera sin politik. Vi undrar därför – var står egentligen Socialdemokraterna i skattepolitiken? Opinionsundersökningarna kring väljarstöd visar regelbundet att Socialdemokraterna är långt ifrån några möjligheter att på egen hand kunna göra trovärdigt anspråk på regeringsmakten. Trots detta vägrar Stefan Löfven konsekvent att lämna besked i regeringsfrågan. Samtidigt ger sig både Miljöpartiet och Vänsterpartiet på jobbskatteavdragen och vill höja skatterna på arbetsinkomster. Till detta har MP krav på höjningar av bensinskatten och V krav på att återinföra och höja fastighets- och förmögenhetsskatten.

Miljöpartiets koldioxidskatt skulle höja priset på bensin med 70 öre per liter och priset på diesel med 86 öre per liter. Småbarnsfamiljer som skjutsar barnen till fotbollsträningen eller kören är de som drabbas. Ett återinförande av fastighetsskatten skulle medföra en kraftig fördyrning av boende och riskerar att drabba till exempel pensionärer extra hårt.

Socialdemokraterna framhåller numera ofta sin näringspolitik, men deras skattehöjningar på företag är 12 gånger så stora som satsningarna på innovation och exportfrämjande. Resultatet blir en åtstramande politik som skulle fördjupa krisens spår och försena återhämtningen.

Socialdemokraterna vill också höja trösklarna in på arbetsmarknaden med en dubbelsmäll, mot unga, med både förslag om fördubblade arbetsgivaravgifter för ungdomar och fördubblad restaurangmoms. Tillsammans med V:s och MP:s förslag hotar denna politik 50 000-100 000 jobb på sikt.

I samband med kongressen flaggar Socialdemokraternas partistyrelse också för flera andra tänkbara skattehöjningar. Till förslaget att halvera RUT-avdraget ska nu adderas att S-ledningen ser det populära ROT-avdraget som en konjunkturåtgärd vilket innebär att det finns en risk att S avskaffar det så småningom.

Mot denna otydlighet och ovisshet står Alliansen med en samlad politik för fler jobb. Tack vare ansvar för de offentliga finanserna finns i Sverige utrymme för satsningar för att få fler människor i arbete och öka investeringarna i infrastruktur, forskning och innovation samt sänka bolagsskatten och förbättra förutsättningarna för företag runtom i Sverige.

Till detta har Moderaterna annonserat ambitioner för fortsatta skattelättnader för låg- och medelinkomsttagare och för förstärkt välfärd. Så tar man ansvar för hela Sverige – inte genom oklara besked i så väl regeringsfråga som i viktiga beskattningsfrågor.

Kent Persson (M)
partisekreterare

Henrik von Sydow (M)
ordförande i riksdagens skatteutskott

Kommentera