Frågor och svar angående det femte jobbskatteavdraget

Varför ett femte jobbskatteavdrag?
I dagens ekonomiska läge är ett förstärkt jobbskatteavdrag en viktig och nödvändig reform. Sverige har starka offentliga finanser och goda säkerhetsmarginaler. Samtidigt riskerar arbetslösheten att bita sig fast.
Vi är nu i en position där vi kan och bör förstärka jobbskatteavdraget. Det skapar fler jobb, ger dem som arbetar mer kvar i plånboken och stärker förutsättningarna för en återhämtning på arbetsmarknaden. Genom den här reformen tar vi ansvar för att långsiktigt stärka Sverige.
Hur mycket pengar handlar det om?
Hittills har Alliansens skattelättnader gett en person med genomsnittlig lön ungefär 1 850 kronor i månaden, eller ungefär 22~100 kronor per år. Moderaternas förslag i dag om ytterligare skattesänkningar skulle för samma person ge närmare 340 kronor extra varje månad, eller över 4~000 kronor extra per år.

Exempel
För en hotell- och restauranganställd som tjänar 21 700 kronor per månad innebär de samlade jobbskattelättnaderna, tillsammans med den sänkta a-kasseavgiften vi presenterade i somras, totalt 1 914 kronor mer i plånboken varje månad efter den föreslagna förstärkningen (255 kronor i avgiftssänkningen i a-kassan + 1 659 kronor i jobbskatteavdrag (nuvarande jobbskatteavdrag ger 1 484 kronor i månaden och förstärkningen ger ytterligare 175 kronor per månad).

Är det inte bara höginkomsttagarna som gynnas av jobbskatteavdraget?
Hittills har 99 procent av alla som arbetar heltid fått mer än 1000 kronor i månaden i jobbskatteavdrag sedan reformen infördes. Efter den föreslagna förstärkningen får 90 procent 1500 kronor eller mer varje månad.
Dagens förslag skulle ge en medelinkomsttagare mellan 200 och 300 kronor mer i plånboken varje månad. Förstärkningen blir som störst, 337 kronor i månaden, vid en inkomstnivå som motsvarar genomsnittslönen för en gymnasielärare.

Tack vare jobbskatteavdraget kommer alla som tjänar upp till 38~500 kronor i månaden att med dagens förslag få behålla mer än en extra månadslön om året efter skatt, jämfört med 2006.

Vad innebär höjd brytpunkt?
Vi vill att utbildning och ansvarstagande ska löna sig bättre. Därför tycker vi att något färre än i dag ska behöva betala statlig inkomstskatt. År 2014 beräknas cirka 29 procent av alla heltidsarbetande betala statlig inkomstskatt med nuvarande regler. Nu sjunker den siffran till 26 procent. Totalt kommer över en miljon inkomsttagare att gynnas av förslaget om höjd brytpunkt.
Yrken som ligger på lönenivåer runt gränsen för statlig skatt kan till exempel vara datatekniker, personalchefer, universitetslärare eller åklagare.

Kommer ni sänka skatten för pensionärerna?
Ja, det vill vi göra. Sänkt skatt ger pensionärerna mer att leva på. Alliansen har sänkt skatten för pensionärer fyra gånger. Nu vill vi göra det en femte gång. Därför föreslår vi att skatten sänks för alla som vid årets ingång fyllt 65 år, genom ett förhöjt grundavdrag. Det ger runt 100 kronor i månaden för ett vanligt pensionärshushåll.

Hur ger sänkt skatt fler jobb?
Oberoende bedömare är eniga om att jobbskatteavdraget ger varaktigt fler jobb genom att det lönar sig bättre att arbeta.
Enligt Finansdepartementets beräkningar kommer dagens förslag om att förstärka jobbskatteavdraget på sikt leda till mellan 10 000 och 15 000 nya jobb. Flera aktörer gör likvärdiga bedömningar av jobbskatteavdragets effekter.
Effekterna av jobbskatteavdrag är utvärderad i omfattande internationell forskning och det finns tydligt stöd för att det är en åtgärd som leder till ökad sysselsättning.

Men arbetslösheten har ju stigit trots era jobbskatteavdrag?
Arbetslösheten har stigit till följd av finanskrisen. Men samtidigt har sysselsättningen ökat. I dag är 200 000 fler sysselsatta än 2006.

Kommer regeringen att låna till den här skattesänkningen?
Sverige har starka offentliga finanser och goda säkerhetsmarginaler. Sveriges ekonomi växer och trots krisen är vi konkurrenskraftiga. Samtidigt ser vi att arbetslösheten riskerar att bita sig fast. I det läget är vårt förslag om ett förstärkt jobbskatteavdrag en både viktig och nödvändig reform.
I ett svagt konjunkturläge är det väl avvägt med begränsade underskott i de offentliga finanserna och en stöttande inriktning på den ekonomiska politiken. I takt med att konjunkturen gradvis förbättras väntas de offentliga finanserna återgå till att uppvisa överskott.

Varför satsar inte regeringen på välfärden i stället?
Sedan 2006 har regeringen satsat mer än 30 miljarder kronor på reformer inom välfärden. Detta samtidigt som vi har kunnat sänka skatten för alla som jobbar.

Varför satsar inte regeringen mer på dem som har det sämst ställt?
Det har vi också gjort. De senaste åren har alliansregeringen genomfört en rad reformer riktade till dem som har det lite sämre ställt eller som har fler att försörja. Vi har bland annat höjt bostadsbidraget för unga och barnfamiljer samt bostadstillägget för pensionärer. Vi har dessutom höjt nivån i studiemedlet samt grundnivån i föräldrapenningen.

2 kommentarer för “Frågor och svar angående det femte jobbskatteavdraget

  1. Totalt beräknas jobbskatteavdraget skapa ungefär 120 000 jobb i Sverige. Marginaleffekterna för att ta ett arbete är dock fortfarande för höga, särskilt för dem med låga inkomster. Därför beräknar till exempel finanspolitiska rådet att det femte jobbskatteavdraget ger 15 000 fler jobb.
    Sverige har ett av världens högsta skattetryck. Med lägre skatter skapas fler jobb och därmed ökar inte bara människors frihet utan det ökar även skatteintäkterna.
    Detta kostar 15 mdr kr. Eftersom budgeten totalt är underfinansierad så kan man välja vilken del som man önskar ur budgeten och säga att man lånar till just den.

Kommentera