Vänsterpartiets skuggbudget – menyn över eftergifter för tänkt rödgrönt samarbete

Bra blogginlägg av Carl B Hamilton, Hamiltons blandning

Utgångspunkt är regeringsfrågan: V avser regera tillsammans med S och MP, men om V inte sitter i en tänkt S+MP-regering ska V:s politik ändå slå igenom som villkor för V:s stöd i förtroendeomröstningar. Texten nedan ska sålunda ses som en meny över de krav som V ställer och som S+MP mer eller mindre tvingas ge efter för att få V-stöd för en tänkt S+MP-regering.

V betalar för alla sina utgiftsökningar genom kraftigt höjda skatter på hushåll och företag. Vänsterpartiet tar som vanligt inte hänsyn till de kraftigt negativa effekterna på sysselsättning, produktion, skattebaser och företagande som skulle bli konsekvensen av deras politik. Därmed blir politiken långsiktigt underfinansierad eftersom bland annat skattebaserna krymper och delvis flyttar från Sverige, och inte kan pungslås på lika många miljarder som en statisk analys ger vid handen. Ett metodfel i beräkningarna om man så vill formulera det.

V höjer kostnaderna kraftigt för företagen. V vill höja arbetsgivaravgiften för unga, höja bolagsskatten från dagens 22 procent till 26 procent, höja krogmomsen och strama åt 3:12 reglerna mera. Sammantaget ger det enligt V ökade skatteintäkter på ca 40 miljarder kronor per år. Företag och företagare lämnar landet. De anställda blir kvar.

V vill höja inkomstskatterna för alla. Jobbskatteavdraget steg 1-4 ska trappas ner från inkomster på 30 000 kronor i månaden och är helt borttaget för dem med inkomster på över 50 000 kronor i månaden. Därmed vill alla de rödgröna partierna trappa ned jobbskatteavdraget och höja marginalskatterna på arbete (från inkomster på 30 000, 40 000 respektive 60 000 kronor för V, MP och S. V säger också nej till det femte jobbskatteavdraget och höjd brytpunkt. Människor lämnar landet. De som har sämre utblidning, sämre språkkunskaper och sverigespecifika yrken blir kvar.

V säger nej till RUT- och ROT-avdraget. RUT-avdraget slopas från 2014. ROT-avdraget i sin nuvarande form ska finnas kvar till slutet på 2016, därefter försvinna. V vill också sänka taket för RUT- och ROT-avdragen från dagens 50 000 kr per år till 15 000 kronor från och med 2015. Förslagen skulle innebära ökat svartarbete i branscherna och att många jobb skulle gå förlorade, särskilt i den hushållsnära tjänstesektorn där många kvinnor arbetar. Många invandrarkvinnor som genom RUT-avdrag haft en liten men dock ökad chans att komma in på arbetsmarknaden — trots höga ingångslöner och utestängande arbetsrätt — förlorar nu denna lilla möjlighet.

V vill återinföra fastighetsskatten och arvsskatten. Utöver dagens fastighetsavgift vill V införa en fastighetsskatt för dem som har villor med taxeringsvärde på över tre miljoner kronor. De ska betala en procent av taxeringsvärdet som överstiger tre miljoner i extra skatt. Det innebär att många villaägare i storstadsregionerna skulle få höjd skatt på sin bostad. V vill också införa en skatt på tillgångarna i ett dödsbo innan ett arv skiftas, på runt 10 procent. Förmögenhet och förmögna personer lämnar landet. Företag flyttas ut till lägre länder med normala skatter.

V säger också nej till avdragsrätt för gåvor.

V föreslår precis som MP höjd CO2-skatt och införande av en flygskatt. V:s förslag till skattehöjningar är dock mindre än MP:s.Flygbolag tankar i andra länder.

V vill skrota dagens finanspolitiska ramverk. V anser att överskottsmålet i det finanspolitiska ramverket har spelat ut sin roll och ska överges. V vill också kraftigt höja utgiftstaket. Utgiftstaken och överskottsmålet är två hörnpelare i den nya budgetordningen. V vill i praktiken att den gamla ordningen med uppsplittrad budgetprocess med få begränsningar på riksdagens agerande ska återinföras. Hela-havet-stormar som på 70-80-talen i budgetpolitken med ökade offentliga utgifter och sämre styrbarhet av Sveriges ekonomiska politik som följd.

V vill även avskaffa Riksbankens självständiga ställning och därmed släppa möjligheten att effektivt genomdriva ett inflationsmål. Inflantionen blir högre och varierar mera.

V storsatsar på offentlig sektor. Den offentliga sektorn kan inte vara stor nog. V föreslår satsningar i kommunsektorn år 2014 på 26 miljarder kronor, som sedan utökas till att uppgå till 44 miljarder kronor 2016. V vill ge ett högre och värdesäkrat generellt statsbidrag till kommunerna, och därutöver även ge öronmärkta statsbidrag till en mängd riktade satsningar på sjukvård, kollektivtrafik, komvux, förskolan och flyktingmottagande m.m. Kommunerna ska inte få sina bidrag i ”en påse” utan öronmärkta, vilket bör ses som ett underkännande av kommunpolitikernas förmåga och vilja att satsa pengarna på rätt sätt. Precis som socialdemokraterna vill V satsa på minskade klasstorlekar i skolan och förskolan, men talar inte heller om varitfrån de nödvändiga fler lärarna ska komma ifrån, om det inte är så att man ska sludda över speciallärare till vanliga klasser. Åtgärder till de unga som V vill införa är bl.a. utbildningsvikariat, trainee-anställningar och lärlingsanställningar. V bryr sig förga om finasieringens detaljer och hur det går för de välståndsbildande krafterna.

V vill höja taket i sjukförsäkringen till 29 600 kronor per månad år 2014 och till 33 300 kronor per månad 2016. Det första steget sammanfaller med Socialdemokraternas förslag på området. Kostnad?

V vill strama åt reglerna på arbetsmarknaden och göra det svårare för företagen att anställa tillfällig personal. Arbetsrätten ska bli mer oförmånlig för företagen, göra det mer oförmånligt att anställa och antalet anställda kan förväntas minska. Det saknas insikt eller acceptans att det finns samband mellan arbetsrätt och produktion, produktionskostnad och sysselsättning. V vill införa en skarpare gräns för hur länge en person får vara visstidsanställd och även göra det svårare för arbetsgivare att ha tidsbegränsade anställningar. V vill inte acceptera dagens regler för arbetskraftsinvandring, vilket försvårar produktion och specialisering i Sverige.

V vill individualisera föräldraförsäkringen. Den ska vara tvådelad, vilket de anser kommer leda till bättre jämställdhet på arbetsmarknaden.

V föreslår, precis som MP, stora investeringar i järnväg och kollektivtrafik mm. V vill 2014 satsa ca 9 miljarder mer än regeringen på infrastrukturinvesteringar och 2016 ca 14 miljarder kronor mer. I princip alla pengarna går till satsningar på olika former av kollektivtrafik samt cykel. Precis som MP så bryr V sig inte om något krav på att investeringarna ska vara samhällsekonomiskt effektiva.

Även när det gäller energiinvesteringar finns en samsyn med MP om stora statliga utgifter. V vill satsa på energiomställning genom bl.a. mer energiforskning och olika former av stöd och subventioner till bl.a. biogas och etanol. V lägger 4 miljarder kr 2014 och 6 miljarder kr 2016 på sådana åtgärder. Kärnkraften ska läggas ned, elpriserna höjas och skogen användas till bränsle snarare än som input i industrin.

V vill återgå till subventionering av byggandet. Totalt vill V avsätta ca 8 miljarder kr 2014 och 11 miljarder kr 2016 för att på olika sätt subventionera renovering och nybyggnation av hyresrätter och upprustning av välfärdslokaler. Byggsubventioner var på 70 och 80-talen massiva och förödande för de offentliga finanserna. En återgång förefaller ligga i korten.

Även V vill kraftigt öka antalet utbildningsplatser. V föreslår ca 50 000 fler platser än regeringen på komvux, yrkevux, yrkeshögskolan, högskolan och arbetsmarkandsutbildningar. Tonvikten för V:s del ligger dock på fler platser på komvux och inom arbetsmarknadsutbildningarna. Om det finns lärare för detta är oklart.
Upplagd av Carl B Hamilton kl. 16:59

Kommentera